Utan hår i sommar

Nyligen rakade jag av mig nästan allt hår, nej jag börjar inte bli flintskallig, jag hade tänk göra det i flera år men antagligen bara inte vågat. Har egentligen alltid haft hår. Skitsamma. Jag rakade i alla fall av mig håret med min sempa skäggtrimmer och det slutade med att det blev ömsom sax ömsom skäggtrimmer. Låt oss förkorta historien med att säga att det tog ett tag. Närmare bestämt två timmar. Vart var jag? Jo, eftersom jag jobbar i kök och är rätt lättsvettad i huvud och ansikte blev detta hårbortfall en trevlig nyhet och dessutom ser det heller inte så tokigt ut. Jag har hört allt från, du ser ut som en apa till du liknar Vladimir Mayakovsky. Detta tar jag som en positiv sak då Mayakovsky såg ruskigt ball ut. Se själva: http://www.mayakovsky.com/maya/06.jpg
Vi struntar i ytan och går djupare in i själva själen eller närmare bestämt hur man ser på folk i kort hår. Nu för tiden är det vanligt med män med kort hår, speciellt de som börjar bli tunnhåriga. Men också i hip hop kulturen är rakade skallar vanligt. För bara ti år sedan så blev man rätt snabbt stämplad som skinnskalle om man bar en minimal frisyr. På nationaldagen då jag och min förste kock, vi kan kalla honom A var på väg hem från jobbet kände jag av skinnskalle känslan. A som vanligtvis går med brallorna nere vid knävecken, mega hörlurar rund halsen och någon munkjacka med tryck som YO! BONES RULES eller nått liknade, mitt hip hop lyssnande sträcker sig till Looptroop, och mina hood´s termer är verkligen bleka och svaga. För dagen hade A på sig ett par ganska så normala jeans, jag tror till och med att man kunde skönja en bakdel på A och en halvlång jacka i beige. Själv var jag i slitna jeans och min Kentajacka (just i dag är jag stark). När vi gick där genom staden på nationaldagen tyckte jag att folk tittade. Skulle dessa två skinnskallar som luktade väldigt mycket mat snart börja slentrian haila och ge sig på invandrare? Kanske var det bara jag som i mitt huvud kände detta eller var de verkligen så? A verkade inte känna så och kanske var det bara jag.