fredag, januari 06, 2006

Tack FrosTmark

Tänkte ta tillfället i akt att tacka FrosTmark för ett otroligt år! Det bästa spelår jag någonsin varit med om i mitt 25-åriga rollspelsliv. Såklart ett extra tack till DM! Egeborg är närmare gud än vi andra dödliga!

/M

DANS PÅ TRE REMMARE 1754

...2006 blir det lite väl lite av 1754...

Si där hur han haltar i gränden
hur han rister på peruken och
i handen han stråken tar
Slå an på fiolen
och skål för Bacchus
och hans nymfer dansar
på krogen tre remmare
en sen februarinatt

Lägg korten på bordet bäste bror
och dra du in potten
bjud mig på ett rhenskt vin
eller varför inte på ett dubbelt öl
Man tackar, det är inte till att snåla
se där kommer Movitz i sin gamla slitna kolt
spel upp kära vänner och drick en stund för mig

I natt är jag konung
och det är mitt ord som gäller
kära syster du där med snörliv
och band i ditt hår
Ta en svängom med mig
Jag kan vara din furste
Men även din narr
Om blott du i natt blir min

...bjuder upp till en Bellmanskt inspirerad visa en kall februari natt på krogen Tre remmare i nådens år 1754.

Fredstid

FREDSTID

I mörka tider, tider där vinden stjäl.
I dystra skuggor, skuggor likt ömkan.
Om ljusa handslag, om ärliga löften,
löften om trygghet, hopp och frid.

Där finns hoppet om nedgrävda yxor.
Om sköldar i dammiga bodar.
På städet smids plog, ej blankegg.
Där hörs skratt, ej gråt, där finns frid.

I tider av törst, tider av kyla,
finns hoppet som en glömd vän.
När stridens eko dött över nejden,
finns endast livet och en sista längtan till friheten.

Där dansar kärlek på grönskande äng.
Här möts blickar, blickar av förståelse.
I dagar av armod och nätter av sorg,
finns endast minnet av hoppet kvar.

Det är i detta land jag vill sova min eviga sömn.
Det är på dessa marker jag kan finna frid.
När hoppets himmel öppnats i den mörka natten,
kan jag finna min längtan och kärlek till slut.